Bland eklöv och granbarr

 Där har ekorrarna varit i farten idag.  

Det har rasslat i träden lite varstans. 

Två och två har dom klättrat utmed 

trädstammarna, runt runt, upp och ner 

i sån hiskelig fart att det va omöjligt 

att hänga med i svängarna och ibland 

såg det faktiskt rent av livsfarligt ut.

 Tillslut stannade i alla fall en av dom upp, 

men bara för ett ögonblick.

Skogens ögon

Blicken sveper genom skogen som vanligt,

kilometer efter kilometer med träd, rotvältor,

hyggen, planteringar, kan jag få syn på något?

Och då..

Så syns något mellan tallarna, något stort, mörkt.

Även om ögonen inte helt säkert har sett vad 

det är så känns det i hela kroppen.. Det är en älg. 

Ett par försiktiga steg åt sidan för att få en annan 

lucka mellan stammarna, och se där, ett älghuvud.

Jag är redan upptäckt, blicken är vänd åt mitt håll,

öronen pejlar omgivningen och jag var avslöjad 

redan innan jag sett den.

Så försvinner den plötsligt helt ljudlöst utan att 

jag ens ser när. En annan tvåbent på promenad 

kommer gående så jag fortsätter min vandring.

Går och filosoferar lite, tar nån bild, lyssnar på

skogen, andas in dofterna och.. 

Där.. 

Något stort mörkt..

Jag känner vad det är redan innan jag har fäst blicken.

Men..

Älgögonen har redan sett mej och älgöronen har redan hört mej.

Den sveper iväg genom skogen, alldeles ljudlöst., och är borta.

Bakom nyponbusken

gick solen upp idag.

Och i väntan.. 

på att solen ska nå de nedersta nattkvistarna,
samlar en del kraft inför dagens ansträngningar.