Harvärjan

Det va blött ute i skogen ikväll efter regnskurarna.

promenaden bjöd på både rådjur och hare,

förutom motion och blöta fötter.

Att vänta..

Ikväll har jag suttit och tittat när småfåglarna 

gått in för landning på de svajande havrevipporna, 

lyssnat på en ekorre som tjattrande hoppat mellan 

tallarna, njutit av vårtbitarnas intensiva spelande uppe 

i träden och fyllt näsan med sensommarens dofter.

Allt detta härliga, medan jag väntade..

Strax före nio såg jag att den stack ut nosen första gången för 

att kolla läget. Sen fick jag vänta till halv tio innan den kikade 

ut igen. Typiskt grävlingar, att göra något kikande upp från

hålorna innan den bestämmer sej för om den ska gå ut eller 

om den ska vänta lite. Jag väntade en stund till men mer än så 

här blev det inte ikväll. Så jag gick från grytet i skumrasket, 

med månen som sällskap.

Som jag har väntat..

..På att den ska visa sej, den lille rackarn.

Den kom från havreåkern intill och smög 

så tyst nedför slänten mot grytet, såg bara 

en rörelse i ögonvrån. Den stannade till ett

par gånger och kikade åt mitt håll, när den 

hörde kameran, innan den slank in mellan 

stenarna och ner i underjorden.